s.SOSSEKOLLEN
PRESS · KULTUR · POLITISK HISTORIA

Antisemitism i press
och publikationer.

Belagda publiceringar i socialdemokratisk press och arbetarrörelsens närhet. Följ skribenterna, publikationerna och forskarnas tolkningar från 1880-talet till 2012. Forskningen sträcker sig fram till senare studier av dessa publiceringar.

Partiorgan, förbundstidningar och socialistisk skämtpress har olika band till Socialdemokraterna. Varje fall redovisar den koppling som faktiskt är belagd. Källorna kontrollerades 31 oktober 2026.

Till de dokumenterade fallen ↓ · Forskning och källor ↓ · Alla poster i kategorin →

Vad forskningen visar – och var den skiljer sig

Blomqvists avhandling undersöker hur jämlikhetsideal kunde samexistera med rasföreställningar. Den behandlar också konkurrerande internationalistiska strömningar. Detta är en historia med motsättningar inom rörelsen, inte en oförändrad partilinje.

Ericssons översikt redovisar att äldre broschyrer senare redigerades så att antisemitiska stereotyper försvann. Den dokumenterar också motstånd: Social-Demokraten kritiserade tyska ariseringskrav 1938, och Karin Kock angrep myndigheternas rasregistrering 1943. Se översiktens tryckta s. 58, 168 och 215–216.

Engbergs senare antinazism upphäver inte innehållet i hans tidigare ledare. Samtidigt ska den senare hållningen finnas med i en korrekt personhistorik.

1884–1893 · Forskningsbelagt; tolkningen omstridd

Proletären i Norrköping: antisemitiska inslag och forskartvist

Björn Horgby och Håkan Blomqvist gör olika bedömningar av de antisemitiska inslagen i den tidiga arbetarklubbens tidning.

Belägg, bemötande och öppna frågor

Underlag och tolkning

Ericssons forskningsöversikt återger Horgbys belägg för antisemitiska artiklar i Proletären. Blomqvist anser att Horgby överbetonar dessa inslag och jämför med den liberala tidningen Telefonen. Oenigheten gäller tolkning och omfattning.

Återstår att kontrollera

Läs Horgby 1996, s. 94–97 och 110, Blomqvist 2006, s. 278–279, samt originalartiklar. Perioden anger klubbens existens, inte dateringen av varje artikel.

Källor för fallet

Öppna granskningsärendet → · Person eller publikation →

Kring sekelskiftet 1900 · Forskningsbelagt

Bengt Lidforss: antisemitism i litteraturkritiken

Lidforss använde föreställningar om judars och germaners skilda egenskaper i sin kulturkritik.

Belägg, bemötande och öppna frågor

Underlag och tolkning

Leopolds avhandling analyserar bland annat Lidforss angrepp på Oscar Levertin och hans föreställningar om ett skadligt judiskt litterärt inflytande. Dessa resonemang satte judiska kulturutövares svenskhet i fråga.

Lidforss gjorde samtidigt skillnad mellan sin egen kulturkritik och organiserad politisk antisemitism, som han sade sig bekämpa. Den motsägelsen ingår i forskningsbilden.

Originaltext och precisering

Leopold identifierar Judar och germaner som ett bidrag i studentkalendern Majgrefven 1902. Ett återtryck finns digitaliserat i Litteraturkritik (1920). På s. 42 tillskrivs judar en närmast oinskränkt makt över pengar och press. Sidbilden har kontrollerats. Det är Lidforss påståenden, inte sakuppgifter som denna sajt bekräftar.

Återstår att kontrollera

Fastställ originalpublicering och datum för varje text. Essän Judar och germaner från 1902 får inte förväxlas med Bland judar och germaner från 1903 eller automatiskt hänföras till en viss tidning.

Källor för fallet

Öppna granskningsärendet → · Person eller publikation →

Omkring 1900–1930 · Forskningsbelagt

Antisemitiska stereotyper i arbetarrörelsens skämtpress

I vänstersatir kunde kapitalisten gestaltas med antisemitiska bilddrag. Naggen och Karbasen är forskningsspår.

Belägg, bemötande och öppna frågor

Underlag och tolkning

Anderssons avhandling undersöker hur skämtpressen skilde ut judar från svenskheten. Bilders Makt visar konkreta karikatyrer ur Karbasen. Fred Andersson vid Åbo Akademi diskuterar antisemitisk bildtradition i vänsterpublikationer och identifierar Naggen som socialistisk.

Detta är en koppling till arbetarrörelsens pressmiljö. Underlaget belägger inte att SAP ägde eller redigerade samtliga nämnda titlar.

Återstår att kontrollera

Inventera nummer, datum, tecknare och redaktionellt ansvar. Denna breda forskningspost är inte ett belägg mot varje tidning i arbetarrörelsen.

Källor för fallet

Öppna granskningsärendet → · Person eller publikation →

1921-03-12 · Forskningsbelagt

Arthur Engbergs antisemitiska ledare i Arbetet

Engberg använde rasföreställningar och judiska konspirationer i sin argumentation mot bolsjevismen.

Belägg, bemötande och öppna frågor

Underlag och tolkning

Blomqvist identifierar ledaren som Judarna: Självhävdelse eller självuppgivelse?, Arbetet 12 mars 1921. Engberg framställde judar som exploatörer och kommunismen som judisk maktutövning. Han angrep också judiska litteraturhistorikers inflytande. Texten publicerades medan han var chefredaktör, före hans senare ministertid.

Samtidigt avvisade han vad han kallade organiserad antisemitism. Detta hindrade inte att hans egen argumentation byggde på antisemitiska föreställningar.

Återstår att kontrollera

Kontrollera hela originalnumret i KB:s tidningsarkiv. Ett angrepp på judiskt kulturinflytande belägger inte ett politiskt förslag om bokförbud.

Källor för fallet

Öppna granskningsärendet → · Person eller publikation →

1946 · Research – se källstatus

Socialdemokraterna och judarna – valfilmen 1946

Valfilmen Per Albin svarar – Välkomna till oss! från 1946 och forskning om dess antisemitiska bildspråk.

Belägg, bemötande och öppna frågor

Underlag och tolkning

SOSSEKOLLEN – SOCIALDEMOKRATERNA OCH JUDARNA: VALFILMEN 1946
Researchpost upprättad 29 oktober 2026

IDENTIFIERAT ORIGINAL
Per Albin svarar – Välkomna till oss! (1946). Socialdemokratisk valfilm från kommunalvalet 1946, cirka 32 minuter, regisserad av Arne Bornebusch. Filmens existens och politiska upphov bekräftas av Svenska Filminstitutets Filmarkivet och Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. Filmen innehåller en musikalisk revy med Hjördis Pettersson som Moder Svea.

ANTISEMITISKA BILDKODER
I en scen försvarar Moder Svea en skattkista mot fyra figurer som representerar motståndare till socialdemokratisk fördelningspolitik: adel, storfinans, borgare och en fjärde gestalt. Denne har kalott och krokig näsa och framställs som girig. Filmvetaren Mats Jönsson tolkar uttrycken som antisemitiska koder, besläktade med stereotypen ”penningjuden”. Historikern Martin Ericsson redovisar och diskuterar tolkningen i en forskningsöversikt från 2024, s. 215–216.

AVGÖRANDE KÄLLKRITISK PRECISERING
Karaktären kallas aldrig uttryckligen jude i filmen. Filmen innehåller inga uttryckliga antijudiska politiska förslag. Det saknas tillräckligt källmaterial om filmens produktionshistoria för att fastslå vem som fattade beslutet att använda figuren eller den avsedda betydelsen. Konstaterbar förekomst av antisemitiska visuella stereotyper ska därför inte omvandlas till ett obelagt påstående om partiledningens avsikt eller en allmän nazistisk ideologi.

HISTORISKT SAMMANHANG
Filmen producerades 1946, efter att nazisternas förintelse av judar blivit allmänt känd. Revyinslaget karikerar motståndet mot socialdemokratisk fördelnings- och planhushållningspolitik. Gunnar Hökmark, Fredrik Segerfeldt och Dan Korn har kritiserat filmen i debattartiklar. Dessa källor är opinionsmaterial; Martin Ericssons kunskapsöversikt är en historisk forskningskälla.

PERSONER OCH NÄTVERKSNODER
Socialdemokraterna → Per Albin svarar – Välkomna till oss! (1946): partiets valpropaganda.

Per Albin Hansson → filmen: förekommer i inledande sekvens.

Ernst Wigforss → filmen: medverkar i sekvens.

Hjördis Pettersson → filmen: spelar Moder Svea.

Arne Bornebusch → filmen: regissör.

Mats Jönsson → Visuell fostran (2011): filmvetenskaplig analys.

Martin Ericsson → Historisk forskning om rasism och främlingsfientlighet i Sverige (2024): forskningsöversikt.

Aron Flam → nutida kommentar om antisemitism i S: ange hans specifika film/video endast om rätt klipp identifieras och granskas.

KÄLLOR
Martin Ericsson (2024), Historisk forskning om rasism och främlingsfientlighet i Sverige, andra reviderade upplagan, Forum för levande historia, s. 215–216, med hänvisning till Mats Jönsson (2011), Visuell fostran, s. 125–127.

https://www.levandehistoria.se/wp-content/uploads/2024/02/Rapport-Historisk-forskning-om-rasism-och-framlingsfientlighet-Andra-upplagan.pdf ↗

Svenska Filminstitutet, Filmarkivet, filmer A–Ö:

https://www.filmarkivet.se/filmer-a-o/ ↗

Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Mirakelteknikerna:

https://arbark.se/sv/mirakelteknikerna-fran-bilar-till-bloggar/ ↗

Timbro/Smedjan, Valet då näringsfriheten stod på spel:

https://timbro.se/smedjan/valet-da-naringsfriheten-stod-pa-spel/ ↗

Axess, Per Bauhn om Mats Jönssons studie:

https://www.axess.se/recensioner/bilderna-som-fostrade-svenskarna/ ↗

Dan Korn, Bulletin, Antisemitism finns i många skepnader:

https://bulletin.nu/korn-antisemitism-finns-i-manga-skepnader-ocksa-hos-s ↗

ATT KOMPLETTERA
1. Kontrollera originalfilmens exakta tidskod och arkivsignum.

2. Finn filmbolagets avtal, manus, produktionshandlingar, distributionsuppgifter och partiets beställningsbeslut.

3. Kontrollera Aron Flams specifika videoklipp; belägg inte att han visat just detta utan källan.

4. Håll Stockholms arbetarekommuns separat bevarade valfilm Svart på vitt om Stockholm (1946) skild från Per Albin svarar – Välkomna till oss!.

STATUS: Källkritiskt researchunderlag, inte webbpublicering.

NY RESEARCH – FILMENS PRODUKTION, ÅTERANVÄNDNING OCH ARKIVSPÅR (30 OKTOBER 2026)
Svenska Filminstitutets originalpost: https://www.filmarkivet.se/movies/per-albin-svarar-valkomna-till-oss/

År: 1946. Längd: ca 32 minuter. Regi: Arne Bornebusch. Manus: Nordens Karlsson (Karl Fredriksson). Foto: Elner Åkesson. Musik: Gunnar Johansson. Produktionsbolag: Filmo. Format: 35 mm, svartvit, optiskt ljud. Medverkande: Per Albin Hansson, Sigurd Wallén, Hjördis Pettersson, Magnus Kesster, Carl Ström, Ernst Wigforss.

Filmarkivets presentation återger Mats Jönssons analys och beskriver bildspråket som antisemitiskt. Scenen: Moder Svea, spelad av Hjördis Pettersson, försvarar en skattkista mot karikatyrer av adel, borgerskap, storfinans och en figur som porträtteras med kalott, pipskägg, kroknäsa och penninggirighet.

Forskningskälla: Martin Ericsson, Historisk forskning om rasism och främlingsfientlighet i Sverige (andra upplagan 2024), s. 215–216: https://www.levandehistoria.se/wp-content/uploads/2024/02/Rapport-Historisk-forskning-om-rasism-och-framlingsfientlighet-Andra-upplagan.pdf

Filmhistorisk produktion: Mats Jönsson, Visuell fostran (2011), s. 125–127.

NYTT FYND: 1979 producerade Brevskolan för Socialdemokraterna jubileumsfilmen Kampen går vidare!, 52 minuter, med utdrag ur valfilmer från 1932–1958, däribland Per Albin svarar (1946). Partidistrikten skulle erbjudas 16 mm-kopior och biografkopior kunde hyras via Föreningsfilmo. Detta belägger återanvändning av material, men INTE att den antisemitiska sekvensen ingick i jubileumsversionen. Kontrollera med originalkopian.

Källa: Enn Kokk, återgivning av Aktuellt i Politiken (S) 1979: https://enn.kokk.se/?p=8114

Svenska Filminstitutets filmhandledning Kaddisch för en vän tar uttryckligen upp filmen i en diskussion om judiska stereotyper i socialdemokratisk idévärld: https://www.filminstitutet.se/globalassets/2.-fa-kunskap-om-film/filmpedagogik/filmhandledningar/filmhandledningar-pdfer/kadisbellan-natmin.pdf

ARKIVFRÅGOR: 1) Originalets premiär och distributionsupplaga; 2) produktionsbeställare/ansvarig inom SAP, Föreningsfilmo och Filmo; 3) manusets och gestaltningens beslutskedja; 4) samtida recensioner och reaktioner 1946; 5) exakt vilka scener som återanvändes 1979.

Återstår att kontrollera

Underlagets öppna frågor och källbegränsningar gäller fortfarande. Importerat till sajten 30 oktober 2026.

Källor för fallet

Öppna granskningsärendet →

1978–2002 · Dokumenterad publicering; källstatus anges

Aftonbladet: bibliska antijudiska motiv i Israeldebatten

Bachner analyserar hur religiösa schabloner användes om Israel.

Belägg, bemötande och öppna frågor

Underlag och tolkning

Bachner anger en påskledare 27 mars 1978, EWK:s teckning 17 juni 1982 och en publicering 1 april 2002. Motiven omfattar Kristuslidande och dödsängeln. Han tolkar dem som antijudiska och skiljer dem från legitim Israelkritik. Liljefors diskuterar senare hur ordet gammaltestamentlig laddas negativt.

Återstår att kontrollera

Läs originalnumren och bilderna i sitt sammanhang. Fallet gäller forskarnas bild- och språkbruksanalys, inte allt tidningen skrivit om Israel. Tidningens opinionsprofil och dess ägarförhållanden är skilda frågor.

Källor för fallet

Öppna granskningsärendet → · Person eller publikation →

2004-04-01 · Dokumenterad publicering; källstatus anges

Dala-Demokraten: mediekonspiration och redaktionell ursäkt

En kulturtext tillskrev judar kontroll över medier, enligt Bachners genomgång.

Belägg, bemötande och öppna frågor

Underlag och tolkning

Bachner identifierar Jörgen Dicanders text den 1 april 2004. Enligt honom bad Göran Greider om ursäkt den 21 april efter SKMA:s protester. Både publiceringen och den redaktionella reaktionen ingår i granskningen.

Återstår att kontrollera

Originalartikeln och Greiders svar behöver läsas direkt. Datumen och beskrivningen hämtas här från forskarens genomgång och not 36.

Källor för fallet

Öppna granskningsärendet → · Person eller publikation →

2004-11-05 · Dokumenterad publicering; källstatus anges

Evert Svensson: rekommendationen av Israel Shamirs bok

SKMA kritiserade Svenssons lästips om Blommor i Galiléen.

Belägg, bemötande och öppna frågor

Underlag och tolkning

I april 2005 uppmärksammade SKMA att Evert Svensson rekommenderat Israel Shamirs Blommor i Galiléen på Socialistiskt forum. Nyhetsbrevet återger antisemitiska teman i boken och kritiserar rekommendationen. Bachners senare artikel daterar lästipset till 5 november 2004.

I SKMA:s sammanställning 2007 återges att Ulf Carmesund avvisade bedömningen att Svensson hade rekommenderat en antisemitisk bok. Kritiken gäller det dokumenterade lästipset; det visar inte i sig att Svensson ställde sig bakom varje formulering i boken.

Återstår att kontrollera

Återfinn Svenssons fullständiga originaltext. Förlagets utgivning ska inte betecknas som socialdemokratisk partiproduktion utan belägg för det.

Källor för fallet

Öppna granskningsärendet → · Person eller publikation →

2007-03 · Dokumenterad publicering; källstatus anges

Atzmonaffären: Broderskap, ABF Stockholm och bemötandet

Ett seminarium och det efterföljande försvaret av Atzmon utlöste kritik från SKMA.

Belägg, bemötande och öppna frågor

Underlag och tolkning

SKMA:s samtida sammanställning beskriver seminariet med Gilad Atzmon i mars 2007. Där återges hans konspirationstänkande och Ulf Carmesunds svar i Expressen den 27 mars: budskapet skulle gälla Israels politik, inte judar. Johan Peanberg från ABF Stockholm avvisade också antisemitismanklagelsen.

Arrangörsansvaret blev omstritt. Carmesund beskrev sin roll som moderator. I Tiden 2015 bemötte Klas Gustavsson Peter Weideruds senare beskrivning med en skärmdump av Broderskaps egen annons där rörelsen stod som medarrangör. Arrangörsrollen redovisas med båda beskrivningarna.

Återstår att kontrollera

Läs originalprogrammet, hela anförandet och replikerna. Skilj de inblandade organisationernas ansvar från ett påstående om att SAP:s partiledning beslutade om evenemanget.

Källor för fallet

Öppna granskningsärendet → · Person eller publikation →

2009-08-17 · Dokumenterad publicering; källstatus anges

Aftonbladets organartikel 2009: forskning och publiceringskritik

Adams och Heß analyserar artikeln inom ritualmordsanklagelsens historia.

Belägg, bemötande och öppna frågor

Underlag och tolkning

Donald Boströms Våra söner plundras på sina organ kopplade enligt Sveriges Radios granskning samman en amerikansk organhärva med misstankar om organstölder från dödade palestinier. I Mediernas sammanfattning medger Åsa Linderborg att hon ångrade sammankopplingen med New Jersey-härvan; hon försvarade samtidigt att misstankarna undersöktes.

Jonathan Adams och Cordelia Heß analyserar i ett referentgranskat kapitel 2018 artikelns insinuationer och reaktionerna inom blodanklagelsens historia. Här återges studiens inriktning enligt författarnas abstract. Det är inte belägg för att de anklagelser som publicerades var sanna.

Återstår att kontrollera

Läs hela forskningskapitlet och artikelns original. Skilj dokumenterade övergrepp mot kroppar från det starkare påståendet att människor dödades för att deras organ skulle säljas. Det senare beläggs inte av de granskade källorna.

Källor för fallet

Öppna granskningsärendet → · Person eller publikation →

2012-07 · Samtida publiceringskritik och redaktionellt bemötande

Tro & politik 2012: Adrian Kabas konspirationsteori

En ledare beskrev counterjihadrörelsen som en judisk-europeisk sammansvärjning. SKMA kritiserade kollektiv skuldbeläggning.

Belägg, bemötande och öppna frågor

Underlag och tolkning

SKMA:s samtida artikel den 6 juli återger ledaren och analyserar hur judar tillskrivs ett kollektivt ansvar för högerextremism. I uppföljningen den 11 juli anger SKMA numret som 2/2012.

Enligt uppföljningen tog chefredaktören Hanna Hellström den 6 juli avstånd från formuleringarna. Ledaren togs sedan bort. Peter Weiderud kallade i en intervju uttrycket en olycklig formulering. SKMA ansåg att bemötandet inte klargjorde problemet med själva konspirationstanken.

Återstår att kontrollera

Originalledaren och rättelsen återstår att läsa direkt. Händelsen är belagd genom samtida citat och rapportering; inget brottmålsavgörande åberopas.

Källor för fallet

Öppna granskningsärendet → · Person eller publikation →

Uppgiften om förbud mot judisk litteratur

Något sådant förslag har inte kunnat beläggas i det granskade materialet. Engbergs angrepp på judiska litteraturhistoriker dokumenteras separat. För ett påstående om bokförbud behövs förslagsställare, datum, originaltext och uppgift om förslaget antogs.

Fortsatt arkivarbete

Kontrollera originalnummer i KB:s Svenska dagstidningar, särskilt Arbetet 12 mars 1921. Läs de två forskartolkningarna om Proletären och kartlägg skämtpressens ägar- och redaktörsband. För Tro & politik behövs det bevarade numret och rättelsen i original. Ingen av dessa öppna frågor anges som redan löst.

FORSKNINGSREGISTER OCH KÄLLSTATUS

Avhandlingar, forskningsöversikter och samtida belägg

Registret skiljer lästa utdrag från bibliografiskt identifierade verk. Samtida kritik och redaktionella svar redovisas som sådana.

SKMA (2007): Atzmonaffären ↗

Sammanställning med citat från Atzmon och Broderskaps och ABF Stockholms bemötanden. Originalinlägg och program behöver kompletteras.