Myrdals steriliseringsargument, lagstiftningens kronologi och skillnaden mellan idéinflytande och personligt ansvar.
Myrdal fördjupad research 2026-10-29Research – se källstatus
Myrdals steriliseringsargument, lagstiftningens kronologi och skillnaden mellan idéinflytande och personligt ansvar.
Mottagare
Beslut
Relation
Förfarande
Förklaring
SOSSEKOLLEN – ALVA OCH GUNNAR MYRDAL: FÖRDJUPNING
Datum: 29 oktober 2026
Avgränsning: Myrdals egna texter, reformpolitik, sterilisering och idéhistoria. Vipeholm är ett separat kapitel, utan påvisad personlig koppling.
KÄRNFYND
1. I Kris i befolkningsfrågan (1934) argumenterade Alva och Gunnar Myrdal både för ekonomiska och sociala reformer till stöd för barnfamiljer och för sterilisering av personer de ansåg olämpliga som föräldrar. SOU 2000:20 återger uttrycken ”utsovring av höggradigt livsodugliga individer” och ”ganska skoningslöst steriliseringsförfarande”. Läs hela sammanhanget i originalboken före användning av enskilda citat.
2. Samtidigt avvisade de generella rasbiologiska värdeskillnader mellan samhällsklasser och folkgrupper. Deras argumentation om riktad sterilisering får inte förväxlas med ett generellt försvar för rasindelning av hela folk.
3. SOU 1997:115 beskriver det starka inflytande boken fick på synen på samhällets ansvar för barnens ekonomi, bostäder, hälsovård och utbildning. Det är idéhistoriskt inflytande, inte belägg för att makarna beslutade om varje enskild senare reform.
4. Alva Myrdal: socialdemokratisk politiker, diplomat, skol- och familjepolitisk reformator, Nobels fredspris 1982. Svenskt biografiskt lexikon ger biografisk fördjupning.
5. Gunnar Myrdal: nationalekonom, socialdemokrat, handelsminister 1945–1947, författare till An American Dilemma (1944), ekonomipriset 1974. Hans forskning om USA:s rasdiskriminering ska dokumenteras parallellt med ståndpunkterna från 1934.
NÄTVERKSNODER
Personer: Alva Myrdal, Gunnar Myrdal.
Verk: Kris i befolkningsfrågan (1934); An American Dilemma (1944).
Organisationer/institutioner: Socialdemokraterna; regeringen (handelsminister); 1946 års skolkommission.
Sakområden: befolkningspolitik; familjepolitik; social ingenjörskonst; rashygien/eugenik; steriliseringslagstiftning 1934 och 1941.
Relationstyp: författarskap, politiska uppdrag, dokumenterade idéhistoriska samband. Inga antagna orsakskedjor mellan bok och specifika tvångsingrepp.
KÄLLOR
Originalbok (digitaliserad): https://sv.wikisource.org/wiki/Kris_i_befolkningsfr%C3%A5gan
SOU 2000:20: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/steriliseringsfragan-i-sverige-1935-1975_gob320/html/
SOU 1997:115: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/ljusnande-framtid-eller-ett-langt-farval_glb3115/html/
Stockholmskällan: https://stockholmskallan.stockholm.se/teman/stockholms-sociala-historia/valfard-for-alla/
Svenskt biografiskt lexikon, Alva Myrdal: https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?forceOrdinarySite=true&id=8622
SO-rummet: https://www.so-rummet.se/kategorier/alva-och-gunnar-myrdal
STATUS: researchunderlag. Ingen publicering på webbplatsen verifierad.
KOMPLETTERING – ORIGINALKÄLLOR OCH HISTORISKA MOTSÄTTNINGAR (29 OKTOBER 2026)
1. ORIGINALBOKENS STERILISERINGSARGUMENT
I Kris i befolkningsfrågan (1934) föreslog makarna Myrdal en sträng steriliseringslagstillämpning och övervägde utvidgning till tvång mot även rättskapabla personer, om påtryckningar för frivillighet inte räckte. En samtida sidangivelse återgiven i sekundärkälla är s. 220; jämför originalutgåvor för exakt citat.
https://www.freiholtz.se/forvetet/2004/09/05/kris-i-befolkningsfr%EF%BF%BDgan-ii/
I folkupplagan, sidan 263, lyder en mening: ”Samhället är dessutom rent ekonomiskt intresserat i en inskränkning i dessa de lindrigt sinnesslöas fortplantningsfrihet.” Originaltexten beskriver också en åtskillnad mellan så kallad negativ och positiv eugenik, där författarna var betydligt mer osäkra på den positiva eugenikens vetenskapliga grund.
https://sv.wikisource.org/wiki/Sida:Kris_i_befolkningsfr%C3%A5gan_folkupplaga.djvu/265
2. STATLIGA KÄLLOR OCH KONTEXT
SOU 2000:103, Att spränga gränser, diskuterar makarnas idéer om befolkningsmaterial och socialpolitik i den rashygieniska debatten.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/att-spranga-granser-del-2_gob3103d2/html/
SOU 2000:20, Steriliseringsfrågan i Sverige 1935–1975, behandlar författarnas argument i relation till steriliseringspolitikens historia och skiljer mellan eugeniska, sociala och medicinska indikationer. Den senare faktiska tvångspraktiken får inte utan vidare tillskrivas makarna personligen.
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/steriliseringsfragan-i-sverige-1935-1975_gob320/html/
3. GUNNAR MYRDALS SENARE ANTIRASISTISKA FORSKNING
An American Dilemma (1944) dokumenterade diskriminering av afroamerikaner i USA, och dess samhällsvetenskapliga argument fick betydelse för medborgarrättsdebatten och avsegregering av skolor. Den samtidiga existensen av denna forskning och steriliseringsförslagen 1934 är ett idéhistoriskt forskningsspår; framställ inte komplexa begrepp som eugenik och rasism som automatiskt identiska.
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Artikel/8623
https://www.uu.se/nyheter/2020/2020-06-10-det-amerikanska-dilemmat-ar-langt-ifran-lost
NÄSTA ARKIVKONTROLL: Läs flera stycken före och efter citaten i originalutgåvan från 1934; kartlägg makarnas senare uttalanden om sterilisering; undersök brevväxling, riksdagsmotioner och faktiska lagstiftningsroller. Håll Vipeholm helt separat.
============================================================
NYTT FÖR SOSSEKOLLEN – FÖRDJUPAD ORIGINAL- OCH ARKIVRESEARCH
30 oktober 2026. Tillägg till befintlig Myrdalresearch; äldre fynd upprepas inte.
============================================================
METOD / KÄLLSTATUS
[A] Samtida originaltext direkt läst i digital transkription.
[B] Samtida riksdagshandling direkt kontrollerad.
[C] Vetenskaplig forskning eller offentlig utredning med exakta sidhänvisningar.
[ÖPPET] Originalhandling eller kausalt samband ännu inte kontrollerat. Sidnumren avser tryckta sidor där så anges. Historiska uttryck som ”sinnesslö”, ”tattare” m.m. återges endast som källspråk.
NYTT 1 [C]: GUNNAR MYRDAL PÅVERKADE TILLSÄTTNINGEN AV RASBIOLOGISKA INSTITUTETS CHEF 1935
Historikern Martin Ericsson dokumenterar att Gunnar Myrdal och Herbert Tingsten använde sina kontakter med regeringen för att få Östen Undén att utse Gunnar Dahlberg till chef för Statens institut för rasbiologi. De sakkunnigas majoritet hade förordat Torsten Sjögren. Dahlberg fick posten 1935 trots denna rekommendation. Detta är en konkret politisk/personlig koppling, betydligt starkare än det tidigare allmänt angivna ”goda kontakter”. Dahlberg var kritisk mot nazistiska rashierarkier men stödde eugenik med fler reservationer än Sjögren. Undéns roll var ett utnämningsbeslut, inte belägg för att Myrdal själv ledde institutet.
Källa: Martin Ericsson, Vetenskapen som försvann? Svensk rasforskning efter 1935 (Arkiv förlag 2023), tryckta s. 63–64, särskilt s. 64; not 89 hänvisar till Gunnar Broberg, Statlig rasforskning (1995), s. 65–70.
Öppen vetenskaplig fulltext: https://arkiv.nu/wp-content/uploads/9789179243777.pdf
[ÖPPET] Läs Brobergs s. 65–70 och sök primärhandlingar från 1935 års utnämningsärende, sakkunnigutlåtanden och korrespondens Myrdal–Tingsten–Undén innan den exakta påverkansmekanismen anges som primärkällebelagd.
NYTT 2 [A]: GUNNAR DAHLBERG NAMNGES OCH ÅBEROPAS I MYRDALS ORIGINALBOK 1934
I kapitel 7 av Kris i befolkningsfrågan åberopar författarna uttryckligen ”Docent Gunnar Dahlberg” och hans studier av fruktsamheten hos kvinnor med psykiska sjukdomar. Myrdals använder resultaten för att argumentera mot en allmän ”degenerationsfara” och för att påpeka begränsad väntad genetisk effekt av sterilisering för vissa sjukdomar. Detta belägger ett specifikt vetenskapligt referenssamband Dahlberg → makarnas bok, inte gemensamt författarskap eller formellt samarbete.
Original 1934, kap. 7, under ”Steriliseringsfrågan”, styckena om sinnessjukdom och Dahlbergs undersökningar:
https://sv.wikisource.org/wiki/Kris_i_befolkningsfr%C3%A5gan/7
[ÖPPET] Identifiera den exakta originalpublikationen i bokens fotnot 2 och kontrollera tryckt sida i skannad förstautgåva.
NYTT 3 [A+B]: KRONOLOGIN – 1934 ÅRS STERILISERINGSLAG BESLUTADES FÖRE MYRDALBOKEN
Riksdagens beslutsdokument för 1934 upptar lagen om sterilisering (riksdagsskrivelse nr 228). Myrdals egen bok från samma år beskriver lagen som redan beslutad: författarna skriver att den hunnit ”mogna fram till ett lagstiftningsbeslut vid årets riksdag”. Boken kan därför INTE anges som orsak till själva 1934 års lagbeslut. Däremot argumenterade makarna för sträng tillämpning och framtida utvidgning. Detta är en viktig korrigering av slarviga orsakspåståenden.
Original riksdagsbeslut 1934: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/protokoll/riksdagsbeslutet-1934_dv90beslut/html/
Originalbok: https://sv.wikisource.org/wiki/Kris_i_befolkningsfr%C3%A5gan/7
Källstatus: kronologin direkt belagd. Exakt utgivningsdag för 1934 års bok bör kontrolleras mot Libris/förlagets dokument.
NYTT 4 [A]: TYDLIGARE PRIMÄRBELÄGG FÖR VAD MYRDAL FAKTISKT FÖRESLOG
1934 års original, kap. 7, avsnittet ”Steriliseringsfrågan”: författarna önskade ”en så sträng lagtillämpning som möjligt” och föreslog att myndigheter skulle försöka få även rättskapabla att samtycka. Om påtryckningarna misslyckades borde lagen enligt författarna kunna skärpas så att även rättskapabla steriliserades mot sin vilja. De betonade samtidigt vetenskapliga begränsningar och avvisade föreställningen om överlägsna samhällsklasser och folkgrupper. Båda sidorna ska redovisas. Detta är en starkare och mer precis formulering än att enbart skriva ”förespråkade sterilisering”.
Original: https://sv.wikisource.org/wiki/Kris_i_befolkningsfr%C3%A5gan/7
OBS SIDKONTROLL: Tidigare research anger s. 220 i 1934 års utgåva för utvidgningsargumentet, men jag har inte verifierat exakt sidbrytning i skannad förstautgåva. Ange därför ”1934, kap. 7, Steriliseringsfrågan” i publicerbar text tills skanningen kontrollerats. Blanda inte med folkupplagan 1935, vars sidnumrering skiljer sig.
NYTT 5 [B]: VEM SOM FAKTISKT LADE 1941 ÅRS LAGFÖRSLAG
Proposition 1941:13, daterad 13 december 1940, är undertecknad K. G. Westman, justitieminister från Bondeförbundet, i samlingsregeringen ledd av Per Albin Hansson (S). Förslaget byggde bland annat på Befolkningskommissionens betänkande SOU 1936:46. Det är inte belagt att Alva eller Gunnar Myrdal var propositionens föredragande eller direkt författare. 1941 års lag innebar eugenisk, social och medicinsk indikation, formellt frivillighet med undantag för personer som bedömdes sakna giltig samtyckesförmåga.
Original: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/kungl-majts-proposition-nr-13_e23013/
Statlig utredning SOU 1999:2: https://data.riksdagen.se/dokument/GNB32
[ÖPPET] Läs SOU 1936:46, kommissionens medlemsförteckning och remissyttranden för att kontrollera eventuellt direkt deltagande eller idéinflytande från makarna.
NYTT 6 [B]: EN 1941-MOTION BEGÄRDE POLISHANDRÄCKNING VID STERILISERING
Motion AK 1941:37 av Göta Rosén, Anders Paulsen, Hulda Skoglund-Lindblom och Verner Hedlund, daterad 17 januari 1941, begärde att lagen skulle kompletteras med kostnadsfri polishandräckning när en person inte inställde sig för ingreppet. Motionen är ett konkret exempel på hur långt vissa riksdagsledamöter ville gå. Motionen är inte skriven av makarna Myrdal. Partianknytningar och riksdagens slutliga ställningstagande till yrkandet måste kontrolleras före nätverksmärkning.
Original (tryckt s. 7): https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/motioner-i-andra-kammaren-nr-37_e22o37/
NYTT 7 [C]: 1947 ÅRS JO-KRITIK OCH UTEBLIVNA REFORMER
SOU 2000:20, tryckta s. 35–36, framhåller att riksdag och regering inte synligt reagerade på JO:s kritik 1947 mot praxis att göra sterilisering till villkor för utskrivning från anstalter. Utredningen pekar även på Medicinalstyrelsens råd och anvisningar, vilka öppnade för övertalning och villkorat tvång. Detta dokumenterar ett ansvar för myndigheter och beslutsfattare även efter att vetenskaplig kritik vuxit. Det bevisar inte att makarna Myrdal personligen fattade besluten.
Källa: https://data.riksdagen.se/dokument/GOB320
[ÖPPET] Lokalisera JO:s originalbeslut/ämbetsberättelse från 1947 och diarienummer.
NYTT 8 [C]: VIKTIG KORRIGERING AV 63 000-SIFFRAN
SOU 2000:20, tryckta s. 15–16 och 32–33: närmare 63 000 steriliseringar rapporterades 1935–1975. Utredningens urvalsbaserade uppskattning anger cirka 9 % utan samtycke, 24 % under tvångsliknande villkor, ytterligare 10 % med tecken på påtryckningar och ungefär hälften på eget frivilligt initiativ (återstående ca 7 % oklassificerade). Man får INTE beskriva alla 63 000 som tvångssteriliseringar och inte heller som personligen föranledda av Myrdal. Kategorierna är historiska uppskattningar med metodiska begränsningar.
Källa: https://data.riksdagen.se/dokument/GOB320
NYTT 9 [C]: SOCIALDEMOKRATISK REGERING STYRDE INSTITUTETS INRIKTNING REDAN 1934
Martin Ericsson (2023), tryckta s. 62–63, redovisar att ecklesiastikminister Arthur Engberg (S) i proposition 1934:155, s. 32–33, argumenterade för att Statens institut för rasbiologi skulle ställa om från främst antropometriska kartläggningar till ärftlighetsmedicinska studier. Riksdagen biföll omläggningen. Detta är ett dokumenterat politiskt reformbeslut, inte ett beslut att omedelbart lägga ned all rasforskning.
Källa och hänvisning till originalproposition: https://arkiv.nu/wp-content/uploads/9789179243777.pdf
[ÖPPET] Hämta proposition 1934:155 från riksdagstryck/Kungliga biblioteket för direkt kontroll av s. 32–33.
NYTT 10 [C]: IDÉERNAS PRAKTISKA GENOMSLAG MÅSTE DELAS UPP
Myrdalboken 1934 fick betydelse för familje- och socialpolitisk reformdebatt; steriliseringslagstiftningens konkreta tillkomst och genomförande hade en egen process med kommissioner, regeringar, riksdag, Medicinalstyrelsen, läkare, anstaltschefer och sociala nämnder. SOU 2000:20, tryckta s. 35–36, pekar ut nivåerna och noterar att andra länder, exempelvis Storbritannien, drog andra slutsatser. Separera idéinflytande, lagansvar, administrativ praktik och individuell tvångshandling.
Källa: https://data.riksdagen.se/dokument/GOB320
NYTT 11 [C]: SENARE FÖRÄNDRADE PERSPEKTIV – MEN INGEN DOKUMENTERAD PERSONLIG ÅTERTAGNING
Gunnar Myrdals An American Dilemma (1944) är ett senare antirasistiskt forskningsarbete; detta belägger ett bredare vetenskapligt och politiskt engagemang, men inte i sig att han eller Alva uttryckligen tog tillbaka steriliseringsförslagen från 1934. Något daterat, ordagrant återtagande har ännu inte påträffats. Registrera ”senare antirasistiskt arbete” som verifierat och ”explicit omprövning av sterilisering” som öppen fråga.
SOU 2000:20 visar också att medicinska/socialmedicinska grunder blev vanligare efter 1950-talet; denna förskjutning kan inte automatiskt tillskrivas makarnas senare personliga ståndpunkter.
Källa: https://data.riksdagen.se/dokument/GOB320
KONKRETA NÄTVERKSRELATIONER ATT LÄGGA TILL
Gunnar Myrdal → Gunnar Dahlberg: namngiven forskningsreferens i Kris i befolkningsfrågan (1934). [A]
Gunnar Myrdal + Herbert Tingsten → Östen Undén: politisk påverkan vid chefsutnämningen 1935, enligt Martin Ericsson/Gunnar Broberg. [C; primärhandling ej läst]
Östen Undén → Gunnar Dahlberg: tillsättning till chef 1935, trots sakkunnigmajoritetens förord för Torsten Sjögren. [C]
Arthur Engberg → Statens institut för rasbiologi: proposition 1934:155 om omläggning av forskning. [C; original att hämta]
K. G. Westman → proposition 1941:13: ansvarigt statsråd. [B]
Göta Rosén m.fl. → motion AK 1941:37: föreslagen polishandräckning. [B; utfall öppet]
VIPEHOLM
INGEN koppling till makarna Myrdal har belagts. Vipeholm ska inte förekomma som deras nätverksrelation, medverkansuppgift eller ansvarspost. Separat forskningskapitel.
PUBLICERINGSSTATUS
Detta är en verifierbar researchkomplettering i Drive, inte en verifierad ändring av Sossekollens webbplats.
Saknas
Underlagets öppna frågor och källbegränsningar gäller fortfarande. Importerat till sajten 30 oktober 2026.
Myrdal fördjupad research 2026-10-29 – källa 1 ↗Myrdal fördjupad research 2026-10-29 – källa 2 ↗Myrdal fördjupad research 2026-10-29 – källa 3 ↗Myrdal fördjupad research 2026-10-29 – källa 4 ↗Myrdal fördjupad research 2026-10-29 – källa 5 ↗Myrdal fördjupad research 2026-10-29 – källa 6 ↗Myrdal fördjupad research 2026-10-29 – källa 7 ↗Myrdal fördjupad research 2026-10-29 – källa 8 ↗Myrdal fördjupad research 2026-10-29 – källa 9 ↗Myrdal fördjupad research 2026-10-29 – källa 10 ↗Myrdal fördjupad research 2026-10-29 – källa 11 ↗Myrdal fördjupad research 2026-10-29 – källa 12 ↗Myrdal fördjupad research 2026-10-29 – källa 13 ↗Myrdal fördjupad research 2026-10-29 – källa 14 ↗Myrdal fördjupad research 2026-10-29 – källa 15 ↗Myrdal fördjupad research 2026-10-29 – källa 16 ↗Myrdal fördjupad research 2026-10-29 – källa 17 ↗Myrdal fördjupad research 2026-10-29 – källa 18 ↗Årtal gäller uppgiften i underlaget och anger inte alltid när uppdraget började.